Denna uppsats har undersökt vilka uppfattningar som finns rörande stoff- och processkunskapers utrymme i historieundervisningen på gymnasial nivå hos ett antal lärare och elever. Arbetet berör både indirekt och direkt begreppet kunskapssyn applicerat på historieämnet, vad lärare respektive elever menar att historisk kunskap är för något. Undersökningen kommer fram till att olika elevgrupper har olika uppfattningar om vad som är historisk kunskap. En del elever argumenterar för att historisk kunskap är att besitta stoffkunskaper, andra elever lägger ett större fokus på processkunskapers betydelse. Elevers olika uppfattningar om vad som är historisk kunskap påverkar deras syn på historieundervisningen, vad undervisningen syftar till att lära ut för slags kunskaper. Undersökningen visar vidare på att det finns skillnader mellan vad kursplaner, elever och lärare lägger för förklaring i vad historisk kunskap är för något.

Sammandrag: Syftet med min undersökning är att på två gymnasieskolor undersöka några verksamma svensklärares kunskap om och inställning till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Jag vill även belysa om svensklärarna och skolorna har någon handlingsplan när det gäller hantering och bemötande av elever med läs- och skrivsvårigheter. Metoden är kvalitativa intervjuer med tre svensklärare och en speciallärare från vardera skola. Resultatet visar att svensklärarna saknar möjligheter och kunskap för att identifiera dessa elever. Varken skolorna eller svensklärarna har någon handlingsplan hur de skall gå till väga eller bemöta elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi.

Sammanfattning Syftet med undersökningen är att kunna anpassa utbildningen tiden efter en APU period om det visar sig att eleven snabbare utvecklas i sin kunskap under praktik perioden. Undersökningens frågeställningar är hur elever som går en yrkesutbildning ser på sin kunskap före och efter en APU period. Skiljer elevens synsätt på sin egen kunskap markant efter en APU period? Metoden som används är en enkätstudie som analyseras kvantitativt med hjälp av SPSS. Respondenter har varit 59 elever som går praktiska yrkesinriktade program på två gymnasieskolor i Halland.

Vi har upptäckt att det finns otroligt många olika studier om vad kunskap är men vad vi har erfarit är det få studier som belyser vad eleverna anser att kunskap är. Vårat syfte med denna studie är att beskriva och skapa en förståelse för hur elever i grundskolans år nio uppfattar begreppet kunskap och den kunskap som skolan förmedlar. I bakgrunden belyser vi olika kunskapssyner och genom att intervjua ett antal olika elever så har vi fått ta del av deras syn på kunskap. Resultatet av vår undersökning visade att eleverna var överens om att alla människor är kunniga men på olika sätt och att allt man egentligen vet är någon slags kunskap. Eleverna ansåg även att det finns olika sorters kunskap, praktisk och teoretisk.

Examensarbetets syfte har varit att undersöka elevers tankar om hållbar utveckling och konsumtion. Med min undersökning ville jag ha svar på vilken kunskap eleverna har om hållbar utveckling, hur de använder sin kunskap i egen konsumtion samt varifrån de har fått sin kunskap. Resultaten har baserats på en enkätundersökning och intervjuer med elever i år 6, i en ort med goda socioekonomiska förhållanden i södra Sverige. Resultaten har visat att eleverna har en relativt låg kunskap och att lärandesituationerna i skolan är få inom området hållbar konsumtion. Jag har i min undersökning sett tydliga samband mellan elevernas kunskap, attityd och handling..

I mitt examensarbete har jag studerat ämnet matematiksvårigheter. Syftet med arbetet var att få ökad kunskap om matematiksvårigheter samt ta reda på hur läraren kan hjälpa elever med dessa svårigheter. Jag har dels gjort en litteraturstudie och dels en empirisk studie. I min litteraturstudie söker jag fakta som är relevant till mina frågor. Den empiriska studien är gjord i form av intervjuer.

SammanfattningSyftet med den här undersökningen har varit att ta reda på vad elever har för kunskaper om hållbar utveckling, då främst inom ämnet återvinning.Undersökningen har genomförts i en klass 2 med sjutton elever, där fem elever inte ville eller kunde vara med, har jag intervjuat resterande tolv elever av vilka sju pojkar och fem flickor. Intervjuinsamlingen, kvalitativ forskningsintervju, har skett enligt Kvale.I resultaten av intervjuerna framkom att endast en elev visste helt och hållet vad återvinning betyder. Ytterligare två hade gissningar men visste inte riktigt och resterande nio elever hade ingen kunskap om vad återvinning är.Undersökningen visar att eleverna behöver få grundläggande kunskap inom området för att klara de kunskapsmål som läroplanerna inom de naturorienterade ämnena för årskurs fem omfattar.Nyckelord: elever i årskurs två, hållbar utveckling, undersökning, återvinning.

Denna studie har syftet att undersöka om synen på kunskap och lärande hos en nyanländ elev kan se annorlunda ut än den som genomsyrar LGR 11. För att genomföra undersökningen har jag använt mig av semistrukturerade intervjuer, och därefter jämfört materialet med tidigare forskning. De frågor som har använts i studien är hämtat från ett pedagogiskt kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Personerna som jag intervjuat är nyanlända elever från Syrien och Somalia och det har varit både flickor och pojkar i åldern 13-15 år. Undersökningen visade att elevernas syn på kunskap och lärande såg annorlunda ut, jämfört med den syn på kunskap och lärande som genomsyrar svensk skola och LGR 11.

Björklund, Lorentz. (2005) Hur vill elever visa sin kunskap? How to prove proficiency ? the pupil´s view. Syftet med detta arbete är att belysa hur elever vill visa sina kunskaper. Arbetet innehåller en undersökning av hur elever inom grundskola och gymnasieskola vill visa dessa. I undersökningen framkommer att de flesta av gymnasieeleverna helst vill ha små delprov. Eleverna på högstadiet har inte en lika bestämd uppfattning och många av dem vill ha muntliga prov och hemprov.

Syftet med studien är att undersöka vilken kunskap lärare med elever i årskurs 6-9 har om elevers stress och vad de gör och kan tänka sig göra för att underlätta för stressade elever, och vad jag i min kommande profession som svensklärare kan ta med mig ut av deras erfarenheter. Metoden jag använt för att ta reda på svaren till frågeställningarna är kvalitativa intervjuer. Resultatet visar på att lärare är relativt kunniga om vad stress är, dock skulle de behöva mer kunskap för att se symptomen på stress hos sina elever. Lärarna har en hel del konkreta metoder för att förebygga och underlätta för stressade elever, och många av dem finner stöd i litteraturen. Jag har fått en del nya idéer om hur man just i svenskämnet kan förebygga stress. Slutligen är det viktigt att identifiera stress på ett tidigt stadium så att man på så sätt kan sätta in stressförebyggande åtgärder och eliminera stressfaktorerna så vi inte utsätter eleverna för mer stress än nödvändigt..

I vår uppsats har vi studerat lärandemiljöer för elever med autism. Vi har studerat begreppen segregering och integrering och försökt lyfta fram hur elever med autism lär. Syftet med vår uppsats var att få kunskap om hur man kan anpassa lärandemiljön för elever med autism och hur skolorna arbetar i förhållande till de teorier som finns. För att få denna kunskap genomförde vi kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger samt använde oss av relevant litteratur. Utifrån materialet vi har fått fram har vi analyserat och dragit slutsatser.

Examensarbetet undersöker hur elever blir motiverade till att lära sig och ta till sig kunskap. Undersökningen genomfördes i en högstadieklass i åldrarna 15-16 år och eleverna gick i år 8 och 9. Undersökningen grundar sig på en enkät som jag lämnade ut till eleverna där de fick svara på tre frågorna, ?Vad har du lärt dig?", ?Hur har du lärt dig?? och ?Villkor/förutsättningar för detta lärande?. Det man kan utläsa av examensarbetet är hur elever motiveras till lärande och ta till sig kunskap.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur bra kunskap elever anser att de har om betygskriterierna i ämnet idrott och hälsa.Hur bra anser eleverna att de känner till kunskapskraven för de olika betygsstegen?Hur fungerar dialogen mellan elev och lärare angående betygskriterierna i kunskapskraven enligt eleverna?Finns det skillnader mellan elever som anser att de har bra kunskap om betygskriterierna jämfört med de som anser att de har dålig kunskap med avseende på delaktighet, dialogen med läraren och motivation för idrottslektionerna?MetodStudien är baserad på en kvantitativ enkätundersökning där respondenterna har svarat på frågor med fasta svarsallternativ. Urvalet består av sex klasser i årskurs nio från tre olika skolor, bestående av sammanlagt 146 elever.ResultatResultaten från denna studie visar att de flesta eleverna ansåg sig ha någorlunda bra kunskap om betygskriterierna i idrott och hälsa dock visade det sig att ungefär en fjärdedel av elevena ansåg att de hade relativt låg kunskap om betygskriterierna. Resultaten visar också att det fanns tydliga och statistiskt signifikanta skillnader mellan elever som ansåg att de hade bra respektive dålig kunskap om betygskriterierna.SlutsatsEleverna som rapporterade att de hade bra kunskaper om betygskriterierna upplevde att de hade en bättre dialog med idrottsläraren, var mer delaktiga och hade en mer positiv syn på idrottslektionerna jämfört med elever som rapporterade att de hade dålig kunskap om betygskriterierna. .

Det här är en kvalitativ studie vars avsikt är att få en ökad kunskap i hur lärare och elever ser på skolkunskap. I studien resoneras det vilka likheter och skillnader det finns mellan elever och lärares syn på skolkunskap och hur synen på skolkunskap påverkar elevernas inlärning. Dessutom diskuteras det hur synen från de båda parterna är i jämförelse med styrdokumentens syn på skolkunskap. Då studien handlar om skolkunskap utgår förhållningssättet från vad som är kunskap. Studien använder sig av en kvalitativ forskningsmetod då det används två datainsamlingsmetoder; intervjuer med lärare och enkäter med elever.

Bakgrund. Elever som tränar ofta på fritiden har bättre matvanor än de som inte tränar. Med bra matvanor blir skolresultaten och hälsan i stort bättre. Skolans uppdrag är att lära eleverna om bra matvanor i samband med fysisk aktivitet och hälsa. Föräldrarnas attityd har stor inverkan på barnens matvanor.